Ansvaret för aktörer som lämnar emissionsgarantier skärps. Framför allt skärps sanktionerna vid avsaknad av erforderligt tillstånd. Riksdagen har nyligen antagit lagregler som innebär att garanterna behöver se över sin verksamhet.
Vid kapitalanskaffningar för noterade bolag, inte minst mindre bolag, är det vanligt att anlita emissionsgaranter. Om inte alla aktier har tecknats i en emission när teckningstiden har gått ut kommer kvarvarande aktier att tecknas och betalas av garanterna. Garantiåtagandet lämnas som regel innan emissionen offentliggörs. Marknaden och övriga investerare vet därmed att emissionen är säkrad och att bolaget erhåller det kapital som behövs för verksamheten. Emissionsgarantier gör emissionen mer attraktiv för investerarna på marknaden. Samtidigt medför garantierna som regel också en tillkommande kostnad eftersom garanterna för sitt åtagande begär ersättning, ofta i form av några procent på garanterat belopp.
Yrkesmässig garantigivning utgör enligt gällande regelverk en tillståndspliktig verksamhet. Garanten ska således inneha tillstånd från Finansinspektionen. Denna ordning har gällt sedan länge. Den väsentliga nyheten avser dock sanktionerna. Finansinspektionen har redan tidigare kunnat ingripa och meddela förelägganden och sanktionsavgifter mot aktör som saknar tillstånd. Nyheten är nu tillkommande sanktioner som väsentligt skärper ansvaret. Enligt den nya lagen kan en garant som saknar tillstånd bli föremål för förundersökning och åtal för olovlig finansiell verksamhet, med påföljd i form av fängelse eller böter. Straffansvaret drabbar fysiska personer. Om garanten är ett företag (juridisk person) finns därtill risk för företagsbot.
Kravet på tillstånd gäller dock endast den som yrkesmässigt lämnar garantier. Här uppstår en svår gränsdragningsfråga. Många garanter är mindre och privata aktörer som är aktiva på aktiemarknaden, ofta på listor där mindre företag är noterade. Dessa aktörer väljer ut investeringsobjekt och medverkar som garanter utan att i övrigt bedriva värdepappersrörelse i lagens mening eller inneha erforderliga tillstånd. För dessa aktörer blir frågan om yrkesmässigheten det kritiska. Vad krävs för att gränsen till yrkesmässig verksamhet ska anses ha passerats? Det måste vara fråga om mer än enstaka uppdrag för att yrkesmässighet ska föreligga. I ett liknande fall (Capensor) ansåg Finansinspektionen att gränsen för yrkesmässighet hade passerats när en aktör medverkat i emissioner och garantier vid 11 respektive 17 tillfällen under två på varandra följande år.
Tillstånd kan därtill endast erhållas av juridiska personer. Fysiska personer kommer således aldrig kunna bedriva yrkesmässig garantigivning eller värdepappersrörelse i övrigt.
Ett alternativ till emissionsgarantier är att befintliga aktieägare ingår teckningsåtaganden utan ersättning. Sådana åtaganden torde vara undantagna från tillståndsplikt. Befintliga aktieägare som önskar stödja bolaget vid kapitalanskaffning kan därmed överväga teckningsåtaganden i stället för emissionsgarantier.
De nya ansvarsreglerna träder i kraft den 1 mars 2026. Emissionsgaranter bör därför snarast utvärdera sin verksamhet. Garanter som saknar tillstånd bör begränsa antalet engagemang till ett fåtal per år. Det är även av vikt att följa utvecklingen av rättspraxis på området.
2026-02-25
Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.