Konsultföretag fick ingen ersättning från den ideella föreningen för utfört uppdrag. Ordföranden i föreningen var nämligen inte behörig att ensam teckna firman.
Ett avgörande från Svea hovrätt från 2014 visar på betydelsen av att avtal ingås med en formellt behörig företrädare och att man gör klokt i att kontrollera behörigheten trots att den som företräder motparten verkar ha ”rätt position”.
Bakgrund
I fallet hade en konsult i ett mindre konsultföretag utfört utbildningar på uppdrag av en ideell förening som arbetade med arbetsmarknadsorienterade projekt. Konsultföretagets uppdrag omfattade bland annat en utbildning för ett femtiotal deltagare. Då konsultföretaget aldrig fick någon ersättning för sina utbildningar, som enligt företaget genomförts på uppdrag av föreningens ordförande, valde företaget att stämma föreningen.
Föreningen bestred betalningsskyldighet och invände bland annat att ordföranden saknade behörighet att ingå aktuellt typ av avtal för föreningens räkning. Enligt ett styrelsebeslut i föreningen skulle affärshändelser likt den förevarande, där det rörde sig om arvode om 25 000 kr eller mera, tecknas av två styrelseledamöter i förening. Konsultföretaget å sin sida hävdade att ordföranden – mot bakgrund av hans ställning, vilken var att likna vid en verkställande direktörs – trots styrelsebeslutet varit behörig att ensam ingå avtalet.
Betalningsskyldighet på grund av avtal?
Hovrätten konstaterade till en början att det var konsultföretaget som skulle bevisa att föreningens ordförande varit behörig att träffa det specifika avtalet i föreningens namn. Styrelsebeslutet om firmateckning talade enligt domstolens mening klart emot en behörighet. Att ordföranden ändå skulle ha varit behörig på grund av sin ställning som ordförande i styrelsen, eller genom sin roll i övrigt i föreningen, lyckades inte konsultföretaget bevisa. Hovrätten nämnde i detta sammanhang att den omständigheten att konsultföretaget varken insett eller borde ha insett ordförandens bristande behörighet saknade betydelse för frågan om avtalsbundenhet uppkommit för föreningen.
Betalningsskyldighet på annan grund än avtal?
Konsultföretaget gjorde som alternativ grund för betalningsskyldighet gällande att företagets utbildningsarbete inneburit ekonomisk nytta för föreningen. Hovrätten sa i denna fråga att den som utför en tjänst åt annan utan uppdrag normalt saknar rätt till ersättning och att det endast i ett fåtal fall som är lagreglerade eller erkända genom praxis utgår ersättning (ett exempel är vid vissa mindre omfattande reparationer på bilar som inte beställts men som är lämpliga och ekonomiskt förnuftiga). I målet varken påstod konsultföretaget eller lyckades visa att det fanns några omständigheter som berättigade till ersättning. Käromålet ogillades därför även på den grunden.
Att tänka på
Innan avtal ingås rekommenderas att en kontroll görs av behörigheten för den person som företräder motparten, om detta är ett bolag eller förening. För aktiebolag och handelsbolag görs kontroll enklast hos Bolagsverket. För föreningar bör ett styrelseprotokoll eller fullmakt från styrelsen begäras. Som framgår av hovrättsfallet ovan finns det annars risk att något avtal inte anses ha ingåtts och att ersättning därmed uteblir.
2023-10-05
Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.
