Har du som är verksam i ett aktiebolag koll på det s.k. låneförbudet? Många företagare känner inte till att det finns särskilda regler om förbjudna lån, som till och med är straffsanktionerade.
Låneförbudet återfinns i 21 kap 1 § i aktiebolagslagen. Enligt denna bestämmelse får ett aktiebolag inte lämna lån till en viss personkrets, den s.k. förbjudna kretsen. Förbudet omfattar som utgångspunkt lån till aktieägare, styrelseledamot och VD.
Om bolaget ingår i en koncern får det inte heller lämna lån till aktieägare, styrelseledamot eller VD i annat bolag inom koncernen. Vidare utsträcks förbudet till att omfatta även närstående, bl.a. make/make, sambo, föräldrar och barn, samt juridiska personer över vilka någon av personerna i den förbjudna kretsen har bestämmande inflytande.
Motsvarande regler gäller även för ställande av säkerhet. Det innebär att ett aktiebolag inte får lämna en säkerhet för någon i den förbjudna kretsens åtaganden.
Låneförbudets syfte
Syftet med förbudet, som infördes i aktiebolagen under 1970-talet, var dels att skydda bolagets kapital, dels att förhindra skatteflykt. Lagstiftaren tänkte särskilt på de fall då ägaren av ett enmansbolag – efter att ha gjort det obligatoriska tillskottet – senare lånar tillbaka det insatta kapitalet. Om förfarandet skulle vara tillåtet skulle det innebära att bolagets kreditunderlag i realiteten blir aktieägarens egen betalningsförmåga. Det ansågs att den som vill driva rörelse på sådana villkor inte ska ha förmånen att driva ett bolag med begränsat personligt ansvar, utan i stället välja en annan bolagsform med fullt personligt ansvar.
Undantag
Ingen regel utan undantag. Det gäller även för låneförbudet. I vissa fall kan lån till den förbjudna kretsen vara tillåtna. Det gäller bl.a. om låntagaren är en kommun, landsting eller kommunalförbund eller om låntagaren är ett företag i en koncern, i vilken det långivande bolaget ingår. Det är vidare tillåtet att lämna lån som betingas av affärsmässiga skäl och som uteslutande är avsett för en rörelse som låntagaren driver. Slutligen kan lån lämnas till aktieägare med ett obetydligt aktieinnehav i bolaget. I sistnämnda fall får låntagarens och dennes närståendes gemensamma innehav inte överstiga en procent av aktiekapitalet.
Påföljder
Aktiebolagslagen föreskriver att om aktiebolag lämnar ett lån i strid med låneförbudet ska mottagaren återbetala det belopp som överförts. Det finns dock även en straffrättslig påföljd, vilket innebär att en otillåten utlåning anses vara brottslig. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot låneförbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Normalt sett kan man inte skylla på okunskap avseende regelverket, utan det förutsätts att man som funktionär i ett bolag har relevant kunskap. ”Okunnighet om lagen friar inte”, brukar det heta. Det är därför viktigt att ha koll på vad som inte är tillåtet när det gäller lånetransaktioner.
Rättspraxis
Rättsfallet NJA 2015 s. 578 handlade om låneförbudet i aktiebolagslagen. HD hade bl.a. att ta ställning till låneförbudets tillämplighet på styrelsesuppleant. Med hänvisning till den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen och uttalanden i förarbetena till densamma, klargjorde HD att en styrelsesuppleant ska jämställas med en styrelseledamot när det gäller tillämpningen av låneförbudet. En annan fråga som HD prövade var vid vilken tidpunkt som ett lån ska anses ha lämnats. HD fann att ett lån ska anses ha lämnats när ett bindande låneavtal ingåtts. Detta innebär således att om låntagaren vid tidpunkten för låneavtalets ingående ingår i den förbjudna kretsen är lånet lämnat i strid med låneförbudet och därmed otillåtet.
2023-10-05
Artikeln ovan är publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.
