Vi lever i en föränderlig värld och idag är säkerhetsfrågor högaktuella. Samtidigt har världen blivit alltmer globaliserad och näringslivet alltmer internationaliserat. Utländska investeringar har många positiva effekter på det svenska samhället, men investeringar som görs i skyddsvärda verksamheter kan också innebära stora risker för Sveriges säkerhet. Liksom i flertalet andra europeiska länder, har det i Sverige införts ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar.
Bakgrund
Den 1 december 2023 trädde den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (”UDI-lagen”) i kraft. Lagen utgör ett granskningssystem av utländska direktinvesteringar och syftar till att hindra utländska direktinvesteringar i svensk skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Liknande granskningssystem finns i andra Europeiska länder.
Granskningssystemet som införts genom UDI-lagen innebär att de typer av investeringar som omfattas av lagen ska anmälas till granskningsmyndigheten, Inspektionen för strategiska produkter (”ISP”). ISP ges därigenom möjligheten att kontrollera och ytterst förbjuda investeringar som innebär risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Vilka investeringar omfattas
Flera olika typer av investeringar i flertalet olika företagsformer med säte i Sverige omfattas av UDI-lagen. Det kan exempelvis röra sig köp av aktier och andelar i juridiska personer, riktade nyemissioner, nyetableringar, koncerninterna transaktioner, överlåtelser av inkråm och fastigheter samt avtal eller andra åtgärder som innebär att investeraren får inflytande över en verksamhet. Föremålet för investeringen kan vara ett aktiebolag, europabolag, handelsbolag, enkelt bolag/enskild näringsverksamhet eller en ekonomisk förening eller stiftelse som har säte i Sverige.
Anmälningspliktiga investeringar
För att en investering ska anses vara anmälningspliktig ska:
- föremålet för investeringen bedriva skyddsvärd verksamhet; och
- investeringen ska medföra ett inflytande i föremålet för investeringen som överskrider något av tröskelvärdena i UDI-lagen.
Centralt för frågan om anmälningsplikt är om föremålet för investeringen, det s.k. målbolaget, bedriver skyddsvärd verksamhet. Om investeraren är utländsk eller inte saknar betydelse för om investeringen är anmälningspliktig.
Skyddsvärd verksamhet enligt UDI-lagen är
- samhällsviktig verksamhet,
- säkerhetskänslig verksamhet,
- hantering av kritiska råvaror och andra metaller och mineral,
- behandling av känsliga person- eller lokaliseringsuppgifter, krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden, samt
- verksamhet kopplad till framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi.
Vad som anses utgöra samhällsviktig verksamhet anges i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (”MSB”) föreskrifter. Områden som omfattas av MSB:s föreskrifter är bl.a. tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, transporter, vetenskap och teknik samt vård och omsorg. Det är med andra ord en rad olika typer av verksamheter som anses utgöra skyddsvärd verksamhet. För att inte missa att anmälningsskyldigheten som följer av att verksamheten anses vara skyddsvärd kan det vara bra att ta hjälp av juridiskt ombud tidigt i investeringsprocessen.
Anmälningsskyldighet och upplysningsplikt
Om investeringen är anmälningspliktig är investeraren skyldig att anmäla investeringen till ISP. Målbolaget är med andra ord inte anmälningsskyldigt, däremot har målbolaget en upplysningsplikt gentemot investeraren om att verksamheten omfattas av UDI-lagen och att investeraren är anmälningsskyldig.
Anmälan till ISP är ganska omfattande och ska bland annat innehålla information om investeringen, målbolagets verksamhet m.m. Det krävs överväganden och ställningstaganden av anmälaren, vilket inte alltid är helt enkelt. Eftersom ISP inte påbörjar sin prövning förrän anmälan är fullständig kan det vara till fördel att ta hjälp av ombud som kan sköta anmälningsprocessen och kontakterna med ISP för att minska riskerna att investeringen exempelvis behöver skjutas upp.
ISP:s kontroll av anmälningspliktiga investeringar
När anmälan har lämnats till ISP har ISP 25 dagar på sig att besluta om att lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning. Om ISP inleder en granskning, ska ISP inom tre månader (sex månader om särskilda skäl föreligger) fatta beslut om att godkänna (med eller utan villkor) eller förbjuda investeringen. ISP kan bara ingripa mot utländska direktinvesteringar. Således är det först vid ISP:s kontroll som det är av betydelse huruvida det är fråga om en utländsk investerare eller inte.
Att tänka på
Det är viktigt att komma ihåg att anmälningspliktiga investeringar inte får genomföras innan anmälan är gjord och ISP har meddelat beslut om att lämna anmälan utan åtgärd eller att godkänna investeringen (eventuellt med villkor) efter genomförd granskning. Om investeringen genomförs dessförinnan eller överhuvudtaget i strid med UDI-lagen kan det stå investeraren och i vissa fall målbolaget dyrt. ISP har nämligen rätt att besluta om att ta ut sanktionsavgifter mot den som agerat i strid med lagen. Sanktionsavgiften kan i värsta fall uppgå till 100 000 000 kronor.
Har du frågor som berör investeringar eller transaktioner är du välkommen att höra av dig till advokat Fredrik Heldqvist för mer information.
2024-04-24
Artikeln ovan är författad av Gry Sachs och publicerad i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. Om artikeln citeras eller återges ska källan anges.
